Hur tillför man mångfald?

I måndags satt jag i skolbänken igen, och dagens tema var själva bemanningen av styrelser. Hur ska man tänka? Både som valberedning/ägare, och som tillfrågad ledamot. Hur stor bör en styrelse vara? Ju fler man är, ju fler kompetenser, men det blir desto svårare att samla alla. Suppleanter eller inte? Koden förespråkar faktiskt inte suppleanter. Suppleanter speglar en svunnen tid, då en ledamot kanske var på väg till Uppsala till häst, och därför okontaktbar ett par dagar. Då användes suppleanter för att kunna ta företaget framåt vid skyndsamma ärenden. Men idag, hur många rider till Uppsala i jobbet, och utan mobiltelefon dessutom? Nej fokusera främst på att hitta permanenta ledamöter.

Om du som ägare känner att ditt bolag är redo för en professionell styrelse, eller snarare i behov av stöd från ett professionellt styrelsearbete så fundera på vad ni önskar stärka upp bolaget med. Vilken kompetens vill ni tillföra laget? Det bästa är att se vad ni har för kompetenser idag, och se vilka kompetenser ni behöver för nästa steg i er utveckling. Ska ni in på en ny marknad? Produktutveckla redan existerande utbud som kräver teknik- eller marknadsföringsexpertis? Eller behöver ni en trygg ordförande med mångårig erfarenhet kring Corporate Governance för att ni själva ska kunna fokusera ännu mer på affären?

Många börjar i andra ändan, de letar reda på bra namn. En del vill rekrytera en branschkändis för att signalera till marknaden att de skalar upp. Det kan säkert vara psykologiskt bra i vissa kretsar, men till syvende och sist vill du ha det bästa tänkbara teamet som har den kunskap som behövs för nästa steg, har nätverket men också tiden! Vad kan då externa ledamöter tillföra? Dels kan nytt blod bryta upp dynamiken i en grupp, få in mer energi och nya perspektiv. Det skall inte förringas! Skjuta till ny kompetens, och ingångar till ett nytt nätverk. Nya ledamöter kan öka kredibiliteten för bolaget, många seniora arbetssökande ser efter hur styrelsen är sammansatt, för den gruppen speglar bolaget som helhet. Visa att du är öppen för mångfald. Men även banker och kreditinstitut kan se positivt på externa ledamöter och ett mer professionellt arbete, då styrelsen är ansvarig för verksamheten.

Men vad är då mångfald? Det är lätt att fastna i gammal och ung, manligt och kvinnligt. Men mångfald kan vara mer nyanserad än så. Det jag tyckte va spännande under kursen var att läraren delade upp mångfald i tre block. Och inget av blocken fokuserade på geografiskt bakgrund, kön eller ålder. Man kan skapa mångfald i en styrelse genom att se till att man har en blandning av egenskaper, erfarenheter och kunskap. Kunskapen är enkel att greppa, vilken utbildning har vederbörande? Vad har de arbetat med för processer och system? Erfarenheten är spännande, har de arbetat i styrelser tidigare? Har de varit med och gjort företagsförvärv och avyttringar? Har de arbetat med Asien tidigare? Men kronan på verket i jakten på ett bra styrelseteam är den sista pusselbiten, egenskaper. Vad är det för person? Är han eller hon logisk, analytisk, eller en visionär? Gillar personen att spela djävulens advokat för att testa en teori? Är han eller hon engagerad, en lagspelare? Har personen integritet? Now we are talking!

Ett annat sätt att stärka upp styrelsen är arbetstagarrepresentanter. För bolag som har minst 25 anställda och har kollektivavtal, kan facket kräva arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Viktigt att veta är dock att dessa inte representerar facket. De representerar sig själva på lik linje som alla andra ledamöter. De ska verka för bolagets bästa, och har samma ansvar som en vanlig ledamot. Dessa representanter är ej stämmovalda, utan kan kliva in i styrelsen när som helst under året.

Ett sista sätt att tillföra dynamik och mångfald är att vid olika styrelsemöten, och/eller vid olika diskussionspunkter under ett styrelsemöte, adjungera exptertis. Adjungera betyder att man bjuder in en extern person till et begränsat avsnitt. Dock ska här tilläggas, att om samma personer blir adjungerade möte efter möte, och faktiskt deltar i beslutsfattandet, så bär personen lika mycket ansvar som en vanlig ledamot. Viktigt att känna till, innan du bjuder in, eller tackar ja.

Tillbaka i skolbänken

I måndags var det dags även för mig att sätta mig på skolbänken. Som verksamhetschef för Styrelseakademien Stockholm är det såklart viktigt att jag också går våra utbildningar. Jag arbetar redan i tre styrelser idag, men om jag ska vara ärlig så har jag inte läst aktiebolagslagen sedan jag studerade på universitetet. Uppfräschning av alla steg i att starta ett bolag, aktiebok samt bolagsordning fick jag när jag startade min egen firma för nåt år sen. Men ändå, snacka om att det kändes bra att få fräscha upp kunskaperna! Vår grundläggande styrelseutbildning är antingen fördelat på två heldagar, eller fyra halvdagar. Jag har registrerat mig på det senare alternativet, och måndagens första träff handlade just om ramarna kring styrelsearbetet, sen kommer vi att grotta oss djupare in i styrelsevärlden under kommande sessioner.

Det vi redan nu gick igenom var styrelsens roll, lagar och regler. De olika organen kring en styrelse, samt utskott och dokumentation. Ägardirektiv, aktieägaravtal, och koden för svensk bolagsstyrning. Bolagsstämmor och arbetsfördelningar. En bra start! Bland kursdeltagarna var det spridda erfarenheter. Vissa hade arbetat i styrelser länge, men aldrig tagit sig tiden till att fortbilda sig. Andra ägde själv bolag där de tyckte det började bli dags med ett professionellt styrelsearbete, och ville veta mer kring hur de bör tänka kring extern representation. Blandningen gav en bred dialog, och det fanns mycket ödmjukhet i rummet. Det älskar jag. När folk är trygga och ärliga, och inför grupp kan säga vad man faktiskt inte kan och därmed är nyfiken på.

En punkt där jag dock kände mig träffad, va när diskussionen kom till innehållet i bolagsordningen. Enligt lag får inte ett bolag bedriva någon annan verksamhet än vad som anges i bolagsordningen. Handen på hjärtat, när läste ni den senast? Där satt jag och insåg att jag inte läst igenom bolagsordningen för ett av de bolag jag faktiskt arbetar i, och det är det bolag där vi affärsutvecklar absolut mest. Ajdå. Läraren drog exempel på när ett bolag affärsutvecklat och gradvis gett sig in på nya affärsområden, men glömt att uppdatera bolagsordningen. Efter ett tag gick bolaget av olika anledningar omkull, och när det uppdagades att verksamheten inte stämde med vad som var registrerat i bolagsordningen så blev styrelsen personligt ansvariga för konkursen. Mardröm!

Givetvis går det bra att testa nya verksamhetsinriktningar utan att ändra bolagsordningen i parti och minut, men när en ny verksamhetsgren växer så pass att den blir en väsentlig del av intäkterna, då är det hög tid att kalla till extra bolagsstämma och lägga fram ett ändringsförslag, som ägarna sedan röstar om på stämman.

Gissa vad jag gjorde i går kväll, kära vänner? Jo jag gick in och läste samtliga bolagsordningar för de bolag där jag arbetar i styrelsen. Nu låter jag som en riktig plugghäst, men jag ser redan fram emot nästa kurstillfälle! Det är kul att känna att man växer, och att direkt kunna applicera den nya kunskapen i vardagen. Det kommer att göra mig ännu tryggare i styrelserummet, vilket gynnar både mina andra styrelsekollegor, samt bolaget som helhet. Jag är superpeppad inför våren 2019!