Tillbaka i skolbänken

I måndags var det dags även för mig att sätta mig på skolbänken. Som verksamhetschef för Styrelseakademien Stockholm är det såklart viktigt att jag också går våra utbildningar. Jag arbetar redan i tre styrelser idag, men om jag ska vara ärlig så har jag inte läst aktiebolagslagen sedan jag studerade på universitetet. Uppfräschning av alla steg i att starta ett bolag, aktiebok samt bolagsordning fick jag när jag startade min egen firma för nåt år sen. Men ändå, snacka om att det kändes bra att få fräscha upp kunskaperna! Vår grundläggande styrelseutbildning är antingen fördelat på två heldagar, eller fyra halvdagar. Jag har registrerat mig på det senare alternativet, och måndagens första träff handlade just om ramarna kring styrelsearbetet, sen kommer vi att grotta oss djupare in i styrelsevärlden under kommande sessioner.

Det vi redan nu gick igenom var styrelsens roll, lagar och regler. De olika organen kring en styrelse, samt utskott och dokumentation. Ägardirektiv, aktieägaravtal, och koden för svensk bolagsstyrning. Bolagsstämmor och arbetsfördelningar. En bra start! Bland kursdeltagarna var det spridda erfarenheter. Vissa hade arbetat i styrelser länge, men aldrig tagit sig tiden till att fortbilda sig. Andra ägde själv bolag där de tyckte det började bli dags med ett professionellt styrelsearbete, och ville veta mer kring hur de bör tänka kring extern representation. Blandningen gav en bred dialog, och det fanns mycket ödmjukhet i rummet. Det älskar jag. När folk är trygga och ärliga, och inför grupp kan säga vad man faktiskt inte kan och därmed är nyfiken på.

En punkt där jag dock kände mig träffad, va när diskussionen kom till innehållet i bolagsordningen. Enligt lag får inte ett bolag bedriva någon annan verksamhet än vad som anges i bolagsordningen. Handen på hjärtat, när läste ni den senast? Där satt jag och insåg att jag inte läst igenom bolagsordningen för ett av de bolag jag faktiskt arbetar i, och det är det bolag där vi affärsutvecklar absolut mest. Ajdå. Läraren drog exempel på när ett bolag affärsutvecklat och gradvis gett sig in på nya affärsområden, men glömt att uppdatera bolagsordningen. Efter ett tag gick bolaget av olika anledningar omkull, och när det uppdagades att verksamheten inte stämde med vad som var registrerat i bolagsordningen så blev styrelsen personligt ansvariga för konkursen. Mardröm!

Givetvis går det bra att testa nya verksamhetsinriktningar utan att ändra bolagsordningen i parti och minut, men när en ny verksamhetsgren växer så pass att den blir en väsentlig del av intäkterna, då är det hög tid att kalla till extra bolagsstämma och lägga fram ett ändringsförslag, som ägarna sedan röstar om på stämman.

Gissa vad jag gjorde i går kväll, kära vänner? Jo jag gick in och läste samtliga bolagsordningar för de bolag där jag arbetar i styrelsen. Nu låter jag som en riktig plugghäst, men jag ser redan fram emot nästa kurstillfälle! Det är kul att känna att man växer, och att direkt kunna applicera den nya kunskapen i vardagen. Det kommer att göra mig ännu tryggare i styrelserummet, vilket gynnar både mina andra styrelsekollegor, samt bolaget som helhet. Jag är superpeppad inför våren 2019!

Gammal är äldst

Idag närvarade jag vid en lunchdiskussion kring mångfald i styrelserummet, och då faktiskt kring åldersdiskriminering uppåt. De senaste åren har diskussionerna kring mångfald främst handlat om att föryngra styrelser. Hur man hittar ny kompetens för att komplettera och stärka upp en styrelse. Men givetvis behövs bägge läger. Dels den nya unga dynamiska insikten, som kommer in i styrelserummet med nya ögon och ett nytt perspektiv. Men vad vore en styrelse utan visst mått av kontinuitet, stabilitet, erfarenhet och trygghet? För mig är det självklart med en mix, för att både kunna samarbeta och lära över generationsgränserna.

En annan intressant aspekt är att pensionsåldern ligger någorlunda konstant, medan medellivslängden ökar. Om man helt plötsligt lever tills man är 100 år, när borde man då klassas som gammal? Hur många av oss har inte vänner och familj som sparat och kunnat gå i pension tidigare, för att sen efter 2 år varit superuttråkade och velat ta sig tillbaka till hetluften. Det optimala torde ju vara att hitta sin passion, och att kunna leva med den ända tills man är 100 år, även om det inte behöver handla om 40-timmarsveckor. Tipsen till styrelseledamöter som är till åren komna, men som är fulla av energi och vill fortsätta, var bland annat att bredda sin umgängeskrets, att aldrig sluta vara nyfiken, och att hänga med i samhällsdebatten.

En av deltagarna hade en svärfar som bodde i USA. Han var 85 år och jobbade fortfarande på Wall Street. Känn på den! Han pratade aldrig ålder, han körde sitt race och älskade sitt jobb. Medan i Sverige ökar pressen på människor som närmar sig 65 år att dra ner på tempot, man ska njuta av livet, spendera tid med sin partner, barn och barnbarn. Says who? En av diskussionsledarna på forumet gjorde deltagarna observanta på den så kallade selektiva perceptionen, dvs vad man väljer att fokusera på. Ser jag mig själv som gammal? Letar jag efter vissa strukturer? Istället för att bryta sig loss från samhällets normer och faktiskt göra ett aktivt val över hur man vill leva sitt liv.

Jämför vi oss med USA så är åldersdiskrimineringen större här hemma. Se bara på den politiska arenan i USA. Talmannen tillika demokraten Nancy Pelosi är 78 år, tidigare presidentkandidat Bernie Sanders är 77 år. Bägge är aktiva och jobbar som aldrig förr, och verkar vara väldigt passionerade i sina yrkesroller. Är det just det som är nyckeln till framgång? Passion i kombination med en tillåtande samhällsnorm där äldre människor tillskrivs ett högt värde pga av deras långa livserfarenhet? Jag har inte svaret, men det var oerhört spännande att sitta med och lyssna på denna grupp. Så mycket kompetens som fanns i det rummet, men där några erkände att telefonen inte ringde lika mycket längre.

Rådet till samtliga deltagare var att släppa titlarna i sitt CV för en stund, och istället fundera kring vilka erfarenheter deras CV gett dem. Vad de kan tillföra en styrelse, varför just de är relevanta. Själv skulle jag inte alls ha några problem med att ha en äldre erfaren dam eller herre i min styrelse. Är du en ung entreprenör som fokuserar på affären så kan det vara oerhört skönt att ha en trygg erfaren styrelseledamot som kan bolagsstyrning. Dessutom har äldre ledamöter suttit i företagsledningar över flera konjunkturer, något som kan vara oerhört värdefullt när vi nu verkar stå inför tuffare tider 2019/2020. Värt att fundera kring!

Våga betala för kompetens!

I måndagens DI slog Anders Oscarsson, Aktiechef på AMF, huvudet på spiken. Som jag skrev i mitt förra inlägg, så står Valberedningarna inför en hektiskt vår. Intressanta namn skall arbetas fram och presenteras inför bolagens stämmor. Men inte nog med att det är utmanande att hitta nya talanger, så belyser Oscarsson ytterligare en kritisk faktor: Man ska kunna locka dem med en bra ersättning också för att kliva ombord.

Att av och till lyfta diskussionen kring styrelsearvoden är viktigt, speciellt eftersom ett styrelseuppdrag både är ansvarstungt och tidskrävande. För att locka nya talanger, som fortfarande är aktiva i sina karriärer, bör ersättningsmodellerna vara sådana att det är intressant att kombinera.

Eller varför inte se till så att fler kan se styrelsearbete som en alternativ heltidskarriär. Där sätter tyvärr rådande beskattningsregler käppar i hjulet eftersom man som ledamot inte kan fakturera sina uppdrag via ett bolag längre. Om man hade kunnat fakturera via sitt bolag hade friheten för pensionsspar och skatteplanering ökat.

Något som Anders Oscarsson belyser, som är både korrekt och skrämmande är hur lite av bolagens generella personalkostnader som faktiskt är hänförliga till styrelsen. Anders säger ”Styrelsen är nästan bolagets billigaste del. Den tillför mycket specialistkunskap och kompetens till bolagen till en kostnad som inte ger många konsulttimmar från de stora amerikanska konsultfirmorna” Något som verkligen är värt att fundera kring!

Valberedningarna står inför en hektisk vår!

Jul och nyårshelgerna är till ända, och det är hög tid att kick starta 2019. En grupp som kommer att ha en hektisk vår är alla valberedningar, som har som uppdrag att hitta rätt kompetenser till vårens stämmor. Ofta diskuteras fördelarna med mångfald i styrelserummet, dvs att en bredare kompetens leder till en djupare dialog. Ju mer komplett ett styrelserum är utefter bolagets verksamhet och framtid, desto lägre torde riskerna bli att köra i diket.

Det är alltså viktigt att valberedning är lika insatt i bolagets nuläge, utmaningar och framtidsplaner som styrelsen i övrigt för att kunna gå ut och hitta nya nyckelspelare. En ständigt aktuell utmaning är att manövrera generationsväxlingar, samt att våga titta utanför boxen om bolaget står inför geografisk expansion eller i behov av ny teknik.

Digitalisering och hållbarhet, är begrepp som trendat under 2018 och som med allra största sannolikhet kommer att fortsätta vara en het potatis under 2019. Men vad betyder de?

Valberedningarna våren 2019 står inför ett viktigt arbete, att dammsuga marknaden efter nya talanger. Ju mer valberedningen förstår bolagets behov, ju bättre förutsättningar finns för att lyckas. Medan en trött och ej förberedd valberedning kan agera som gate keeper. I vår snabbfotade värld räcker det inte med att ta en snabb titt i sin rolodex för att förse bolag med toppnamn. Mitt tips inför valberedningsvåren 2019 är att alla ägare tar sig tiden att förse sina valberedningar med relevanta inriktningar. Samt att alla valberedare där ute tar utmaningen på allvar och verkligen rullar upp skjortärmarna.

Och vad gäller för alla digitala, agila, hållbarhetsfokuserade talanger som känner er redo för styrelsejobb? Se över er linkedin profil. Berätta för er omgivning att ni är intresserade av att ta steget in i styrelserummet, se vad ert nätverk har i skjortärmarna. Mitt sista tips är att nätverka! Här kan vi på Styrelseakademien Stockholm vara en bra plattform, då vi arrangerar seminarier, nätverksträffar och utbildningar. Ju mer förberedda alla parter är, desto bättre blir utvecklingen för svenskt näringsliv som helhet.